Skorpan Lejonhjärta,” sa Jonathan, “är du rädd?”
”Nej...jo, jag är rädd! Men jag gör det ändå, Jonatan, jag gör det nu...nu...och sen blir jag aldrig mera rädd.
— Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgren

Är du rädd ibland? Tänker att du inte kan, att du kommer misslyckas, kräkas, svimma, dö? Att dina kollegor avskyr dig och att du aldrig kommer få några kunder. 
Kanske blir du riktigt rädd ibland så att hjärtat snörper ihop och du får svårt att andas. Kanske vill du bara gömma dig då? Du tänker att du aldrig kommer kunna göra det här. Inte när det ska vara en sån kamp hela tiden.

vill du också gömma dig ibland?

vill du också gömma dig ibland?

Du är inte ensam - även om det känns så!

Alla känslor är färskvara, är du rädd ofta betyder det att du fyller på det ofta. Är du ledsen ofta så betyder det att du fyller på det ofta. 
Fast hur fyller man på en känsla? Jo, vi tänker tankar som vi sedan reagerar på och skapar därefter en känsla utefter hur vi värderar. 

Poängen är att alla tänker vi tankar. Faktiskt hela tiden. Ibland har vi blivit så bra på att tänka tankar, eller lyssna på våra tankar att vi går omkring och tror att de är sanningar. Vi tror att det är det enda sättet som något kan fungera på och vi börjar föra över våra tankar och sanningar på andra människor (det är något vi som jobbar med service och tjänster, bör låta bli).

belovedkurs_belovedlärare_moment design_företagare_eget företag_entreprenör stockholm_att vara rädd_jag är rädd jämt_jag kan inte driva företag_

Jag är ofta rädd!

Jag är rädd att inte vara omtyckt och att hamna i konflikt med någon och att mitt automatiska mönster av att gråta när jag blir arg skall visa sig. Att jag ska bli hånad när jag visar känslor.
Jag är rädd att min kollega, partner och bästa vän skall tro att jag vill göra hennne illa, eller att hon ska hitta någon annan att jobba med som är bättre än mig.
Just idag är jag rädd för att jag ska åka båt till Åland. Jag är rädd att jag måste köra upp på båten och att jag kör fel. Men mest rädd är jag att jag ska bli åksjuk på båten och kräkas eller att jag ska få panik! Jag är ofta rädd att våra kurser som vi lagt ned så sjukt mycket kärlek och nyttigheter i ska gå obemärkta förbi. 

Alla dessa saker är tankar som jag kan tänka under en dag. Jag vågar dessutom tro att detta är tankar som många andra har också, fast på sitt eget sätt.

Så, varför sitter jag inte i ett hörn hela tiden och oroar mig?

Jag lärde mig annorlunda!

Jag lärde mig att mina tankar bara är tankar. Ord som är sammansatta till en mening och som inte får mening och värde förrän jag själv sätter ett värde på dem. 
Jag kan vara livrädd för att köra ombord på en båt, men jag kan också tänka tanken att jag är en van bilförare som är kapabel till att göra nya saker och att jag inte är den första personen som kör ombord på en färja. 
Jag kan vara rädd att min bästa vän ska hitta en annan affärspartner och för att hon ska inse att hon är så mycket bättre än mig, men jag kan också tänka att hon älskar oss tillsammans och att vi är superhjältar när vi är i samma rum (och olika rum också faktiskt).
Jag kan tänka att jag inte kan driva ett företag och vara fotograf och utbildare, men jag kan också tänka att vi kommer att ta över världen.

Tricket är att tro på det, även när "känslan" säger att det är fel! 
Tro mig. 
Tro oss.
Testa!

<3 Linda (och Cizzi)

psst. Vi rekommenderar

Comment